Matar du din surdeg

En femtedel av den vuxna befolkningen prokrastinerar så med andra ord är det vanligt förekommande. Att strunta i att göra det som är viktigt är som att fortsätta mata sin surdeg fast den är redo för brödbak.

Medvetet uppskjutande

Prokrastinering är ett medvetet uppskjutande av en aktivitet eller händelseförlopp som man har för avsikt att utföra. Detta trots att man vet att det kan ge negativa konsekvenser. Vi väljer alltså att lägga saker på hög trots att vi vet att det kommer bli ett problem längre fram. Vi låter oss tro att det kommer gå bra och så lägger vi det i högen tillsammans med de andra sakerna som ska göras en annan dag.

En surdeg som jäser

En surdeg görs iordning för att ställas över en tid för att jäsa. Den ska matas enligt ett visst schema för att till slut kunna användas till ett ljuvligt gott bröd. När det kommer till prokrastinering är det lite samma sak men vägen dit är en mer negativ då det som vi matar med inte är av positiv karaktär utan vi matar på med dåligt samvete och ökad stress. När vi sedan till slut tar tag i arbetet gör vi det kanske inte med ett gott humör och vi har stressen som bankar oss hårt i ryggen och klockan tickar högre än annars. Vi jobbar på och vi får saker klart. Det blir ett bröd men frågan är hur vackert och gott brödet är. Säkert är arbetet helt okej men om det påbörjats direkt hade det säkert varit bättre.

Vad handlar det om egentligen?

Att ha en uppgift som har en deadline långt fram i tiden saknar värde i nuet. Vi tycker om känslan, kicken av att bli klar och få belöningen som det medför. I vissa fall tycker vi att den uteblir om det inte görs precis då det ska vara klart. Det handlar också om att uppgiften vi har framför oss kanske ger oss känslor av obehag som oro, tristess, det känns svårt eller minnen av något som gick fel en annan gång. Vi väljer bort ett mindre obehag nu även om det resulterar i ett större obehag senare. Vi struntar i att göra direkt för de eventuella känslor som det alltså kan medföra. Men vi glömmer att det också skapar dåliga känslor under tiden som uppgiften ligger i högen och jäser till en stor surdeg som till slut svämmar över på vårt bord. Dåligt samvete är ingen trevlig känsla det heller. Det att vi skjuter upp gör att vi tycker oss ta tillbaka känslan av positivitet, av att må bra.

Glapp mellan intention och görandet

Många tänker att detta också handlar om att målet inte är tillräckligt väl formulerat eller att drivkraften är för låg och det ligger absolut sanning i det men det är inte alltid det som är den underliggande orsaken utan det kan handla om att det är svårt att omsätta den faktiska ambition som vi har inför uppgiften i handling. Den känslan tror jag att vi alla har känt av någon gång. Du känner dig superpeppad inför en uppgift du har men trots det sitter du med det tomma pappret framför dig och inget händer. Det blir ett glapp mellan din intention och själva görandet. Såklart finns det metoder för hur du kan göra för att underlätta denna situation som kan uppkomma för de flesta av oss. Det är inget nytt och inget hokus pokus, men det hjälper.

Se till att ha konkreta mål. Ju tydligare ditt mål är desto lättare blir det för dig att komma igång och för dig att fortsätta arbeta med uppgiften.

VARFÖR ska det göras?
Att veta varför höjer känslan av värde och gör att det känns väsentligt att komma igång direkt istället för att vänta tills det är närmare det utsatta datumet. Alltså du ger uppgiften samma värde som du upplever att den har vid deadline.

HUR ska det göras?
Se till att tydliggör vilka konkreta steg du ska ta. Det hjälper att tydliggöra det stora målet och du kan se när du närmar dig slutmålet. Det ger belöning under tiden som du arbetar och inte enbart vid slutresultat.

Minska prokrastinering

För att minska din tendens till prokrastinering finns det mer du kan göra. Frågorna ovan kan du du till inför varje uppgift som du får men det gäller också att du tar tag i det som är vanligt förekommande i din vardag. Du har säkert saker du skjuter framför dig i de vardagliga sysslorna också. Saker som att betala räkningar, byta däck på bilen eller lämna tillbaka böcker på biblioteket. Ja, sådant där vanligt förekommande. Hur ska du gå tillväga för att underlätta för dig själv i de här sakerna? Jo, det handlar om att minska antalet valmöjligheter.

1. Kartlägg vad du ofta skjuter upp.
2. Skapa ett system för dessa saker.
3. Automatisera efter det system du skapat.

Problem: Jag sätter alltid på sommardäcken sista dagen eller till och med försent.
Lösning: Sätt ett datum – lördagen före 1 maj. Alltid.

Problem: Jag hittar inte mina räkningar när det är dags att betala.
Lösning: Ta med brevet in, skriv in det direkt, sätt datum för när det ska skickas iväg. Klart! Eller be om autogiro.

Om du har Instagram tänker jag att vi kan lägga upp en bild på vår surdeg så kan vi peppa varandra i att komma igång och bli klara. Det är en väl en bra idé? Vi behöver alla liten spark i baken då och då.

Tagga din bild med @dorrotidscoachen och #minsurdeg så samlas alla surdegar på samma ställe och det blir lättare för oss att peppa varandra.