0
Browsing Category

mer personligt. Med hjärtat

14 In må bra - mindre perfekt/ mer personligt. Med hjärtat

Livets berg- och dalbana som jag vägrar åka

livets berg- och dalbanaIbland behöver man gasa och ibland bromsa. Ibland behöver man till och med dra i nödbromsen och stanna tvärt. Livet går sällan spikrakt mot målen utan för det mesta är det mer av en berg- och dalbana. Jag är inget stort fan av det här med bergbanor varken på nöjesfältet eller i livet, men jag får ändå snällt åka med.

livets berg- och dalbanaMin takt är bra

Ska jag dra i en nödbroms kanske någon undrar? Nej, det har jag inte tänkt. Jag har inte heller tänkt bromsa, men inte för den delen heller gasa. Jag tror jag fortsätter i den takt jag har. Jag tycker om den. Vissa dagar är det mycket och andra dagar mindre. Jag planerar trots allt mitt arbete själv. Det är värre med det som inte har med arbete att göra. För tillfället i alla fall.

Det där jag inte kan påverka

Det finns några saker i livet som kan vara svårt att påverka och det är en sådan detalj som det här inlägget egentligen ska handla om. Ett lite krångligt intro bara.

Jag har tidigare berättat att jag har två reumatiska ledsjukdomar. Ledsjukdomar går ofta i skov vilket innebär att sjukdomen tillfälligt blir sämre. Detta tillfälliga är aldrig tidsbestämt. Det kan handla om någon vecka eller månad. Ibland mycket längre än så.

Jag har varit i ett skov ett bra tag nu. Faktiskt har jag inte riktigt koll på hur länge. Det där har en tendens att flyta samman för mig. Jag är så van vid att bita ihop och har under många år tränat på att inte låta värk och smärta påverka mig allt för mycket. Denna gången har det inte gått. Jag kan inte på något sätt undvika att känna av detta skov. Inflammationerna i kroppen vägrar släppa och de dyker upp på nya ställen varje dag känns det som.

livets berg- och dalbanaMin 40-årsdag

När jag fyllde 40, vilket är dryga fyra år sedan, hade jag som mål att vara den bästa 40-åring jag kunde vara. Jag kallade mitt projekt må bra – mindre perfekt. Jag tränade omkring sex dagar i veckan. Jag åt otroligt hälsosamt. Jag var stark. Tränade crossfit, cyklade flera mil i veckan på min fina gröna racer och jag älskade yoga. Jag hade till och med ett yogakalas när jag fyllde år. Jag hade muskler som syntes. Jag är i grunden en tränande person. Jag älskar verkligen att träna hårt.

I oktober samma år, 2013, som jag fyllde 40 år kom mitt första riktiga skov. Skovet som kom och aldrig försvann brukar jag kalla det för. Innan hade jag ont men jag hade aldrig varit i ett skov. Jag gick från crossfitboxen till soffan över en natt kändes det som. Jag är idag den mest stillasittande människa jag känner. Tjugofem kilo större på grund av det.

Livet är skit ibland. Vissa dagar mer än andra. Och den senaste tiden har det mest varit dåligt. Riktigt dåligt faktiskt.

livets berg- och dalbanaDroppen som fick bägaren att rinna över

I onsdags var dagen då jag fick nog. Varför just i onsdags? Jo, för jag vaknade med ett krokigt lillfinger på min högra hand. Underlig sak att hänga upp sig på kanske men det var droppen som fick bägaren att rinna över. Jag har länge haft en vänsterhand som knappt fungerar. Utan höger hand duger jag inte till mycket.

Nu räcker det! Nu får det vara bra. Jag tänker inte gå med på det här längre. Från och med nu bestämmer jag över kroppen och den ska lyda. Hur då? Det vet jag inte än. Jag har inte klurat ut en konkret plan men den byggs sakta men säkert upp. Jag har lösa komponenter. Det är alltså dags för det där jag kallar för ”jävlar anamma”. Jag är bra på det. Och så har jag en kurs i kostrådgivning i bakfickan och jag är inte obekant med träning. Ser ni vilket håll det går åt? Kan tänka mig det.

livets berg- och dalbanaDen här delen av min berg- och dalbana vägrar jag

Det är dags för projekt må bra – mindre perfekt 2.0. Jag tänker vägra den här delen av livets berg- och dalbana. Så antiinflammatorisk mat here I come. Gummibandet och de lätta vikterna – nu åker ni fram. Jag tänker nöta med er trots att det är det tråkigaste jag vet. Kanske hamnar jag aldrig i en crossfitbox igen och kanske blir jag inte smal på samma sätt som jag en gång var. Det är okej. Det är inte viktigt. Slipper jag ha ont och kan jag stilla inflammationerna från att få mina händer att krokna, bokstavligt, då har jag vunnit.

Jag snackar tid

Detta kommer inte på något sätt att bli en tränings- och matblogg. Jag snackar tid och det ser inte ut som jag kommer sluta med det inom det närmaste. Men jag pratar vardag, rutiner och livet eftersom jag hjälper människor att förstå och planera sitt liv. Och jag planerar mitt. Same, same, så att säga.

livets berg- och dalbana

10 In mer personligt. Med hjärtat/ personlig utveckling

All denna klokskap du bär på, har du koll på den?

All denna klokskapJag har funderat mycket på det här med hur mycket vi egentligen har kunskaper om. Vi sitter alla inne på hur mycket klokskap som helst. Vissa saker är det lätt att dela med sig av och andra blir liksom kvar med en själv. Tänk om vi skulle dela med oss av all denna kunskap som vi har på ett bättre sätt än vad vi gör.

All denna klokskapAll denna klokskap

Detta är en tanke in the making kan man säga. Jag har inte alls tänkt klart den på något sätt men jag fascineras av allt de jag pratar med kan. Samtalen kan gå från ett ämne som för oss känns självklart till sådant jag aldrig trodde vi skulle prata om. Varför? Jo, för att personen jag pratar med besitter kunskap som jag inte visste om. Jag älskar det.

Snäv i kommunikationen

Jag vet att jag kan massor men att jag enbart visar en liten del av allt för min omgivning. Ibland begränsar det mig känner jag men för det mesta känns det rätt skönt att vara snäv i kommunikationen. Jag kan sakna att prata om allt för att det ger mig en känsla av enkelsidighet att hålla mig inom ramen av en kategori. Samtidigt är det skönt för inom ramen känner jag mig trygg och faktiskt fri. Trygg för jag vet att detta är något jag verkligen kan och fri för det finns hur mycket som helst att prata om och göra även inom denna ram. Det finns många boxar att gå utanför så att säga.

All denna klokskapVad skulle hända om …?

Jag kan undra vad som skulle hända om jag plötsligt förflyttade min begränsning inom företaget en aning. Inte så väldigt långt bort men att jag la till ett ämne till. Ämnet jag tänker på skulle inte på något sätt chocka er utan jag tror att ni skulle tänka: Såklart! Det där är hon ju bra på. Jag kan fortfarande hålla mig inom planering men inom ett annat ämne. Lite spännande måste jag säga men det kräver att jag tänker till och att jag tar ett litet språng. Inte ut på okänd mark, men på någon annans mark.

Vad är din klokskap?

Brukar du någonsin fundera på allt du är duktig på men som du sällan pratar om? Kanske är det saker personerna du har närmast ser som självklart men jag som träffar dig i en professionell miljö inte alls vet. Jag blir lite pirrig av tanken känner jag. Jag tycker ju om att ta reda på det där som andra inte vet. Det är en del av vad jag gör på dagarna trots allt.

All denna klokskapDetta är jag bra på

När jag tänker tanken och tänker att jag ska lista saker jag är bra på, som ni kanske inte vet att jag kan, inser jag att jag nog snuddat vid många saker lite i förbifarten. Det är möjligt att det inte alls är förvånande alls. Vi får se.

  • Jag är riktigt bra på att laga mat och min främsta talang är ”soppa på en spik”. Alltså laga något gott trots att det ekar rätt tomt i både kyl och skafferi.
  • Jag är bra på att göra bjudningar. Alltså bjuda hem människor och göra det enkla lyxigt.
  • Jag älskar att städa. Det blir inte så ofta jag gör det längre på grund av mina reumatiska sjukdomar men när jag gör det blir jag lycklig. Att ta fram tandborsten, bokstavligt, och skura alla lister är fantastiskt.
  • Jag är riktigt bra på barns utveckling. Alltså alla stadier. Har universitetsutbildning inom det från mina psykologistudier. Tog liksom lite extra kurser kan man säga.
  • Ni vet ju att jag läst psykologi, men jag har även en examen i religionsvetenskap. Jepp, undervisade i religion på gymnasiet då när jag jobbade som pedagog.
  • Jag är fantastiskt bra på att komma på vart borttappade saker har hamnat. Jepp, även hemma hos andra. Vet inte riktigt vad det går ut på. Är det en kunskap?
  • Jag kan sy kläder. Är ingen expert direkt men jag kan. Har till och med gått kurs i mönsterkonstruktion.
  • Jag har öga för inredning. Det där lilla extra som gör att det blir behagligt.
  • Jag har en talang i att komma på kul saker som inte kostar pengar.
  • Jag är bra på anpassningar. Som min vän sa: ”Du sätter dig inte på dina händer o säger: nä, då går det inte.” Helt sant. Jag ger inte upp. Det finns alltid en lösning. Inte alltid den mest optimala men något går alltid att göra.
  • Jag kan fyra språk. Två flytande och två hyfsat flytande. Kunde ett femte när jag var barn, spanska, men har tyvärr glömt allt. Franska som jag läste i skolan räknar jag inte alls.
  • Jag är oväntat duktig på fysik med tanke på att jag är humanist. Det blir väl så när man växer upp med en pappa som är Chalmerist och har undervisat i högspänningsteknik och är så där löjligt bra på fysik.

Jag måste säga att det är svårare än vad jag trodde att skilja mellan kunskap, färdighet och talang. De går visst in i varandra för mig. Så ja, det blev en salig blandning.

8 In må bra - mindre perfekt/ mer personligt. Med hjärtat

Varför ett rött läppstift gör dig rakryggad

Varför ett rött läppstift gör mig rakryggadVet ni, idag känner jag för att skriva om läppstift. Det kan ju kännas lite väl långt ifrån det jag i vanliga fall skriver om. Vilket är helt rätt. Vad har läppstift med planering och tid att göra? Absolut ingenting men läppstift gör mig glad och att jag är välmående gör att jag använder min tid bättre. Långsökt? Nej, faktiskt inte.

Varför ett rött läppstift gör mig rakryggadEn historia om min mamma

Min mamma är inte sminkad om hon inte har läppstift. Hon går inte utanför dörren utan att först se till att det röda läppstiftet är på plats. Så har det alltid varit och jag har skrattat åt det. Hur kan det där läppstiftet vara så viktigt? Ju äldre jag blir desto bättre förstår jag och mer och mer lik min mamma blir jag i detta beteende. Jag kan vara helt osminkad i övrigt, men läppstiftet åker på.

Min syster och jag brukar skoja om mamma rätt ofta. Hon ringer oss och berättar att hon är sjuk och eländig och att det är synd om henne och vi bekräftar. Alla är nöjda. Någon dag senare, ibland bara några timmar senare, ringer hon och säger: Nu har jag läppstift på mig! Då vet vi att hon mår bättre. När man är frisk har man läppstift.

Varför ett rött läppstift gör mig rakryggadLäppstift gör mig rakryggad

Och jag måste säga att jag tror stenhårt på det där. Om jag klär på mig i fina kläder, fixar till håret, sminkar mig eller målar läpparna gör det skillnad. Det inger självförtroende. Gör mig rakryggad. Det gör att axlarna sjunker och energi portioneras om i kroppen på något sätt. En tung morgon kan vändas av en dusch och en snygg klänning.

Det handlar om något psykologiskt

Kanske låter det fåfängt men jag tror det ligger något psykologiskt här. Det här med hur man uppfattar sig själv. I myskläder en regnig dag kanske det är svårt att vara peppad och energisk i sitt arbete. Det kan vara svårt att skapa energigivande innehåll till sina kunder. Men om man stiger upp, klär om och sätter sig vid skrivbordet blir energin en annan.

Varför ett rött läppstift gör mig rakryggadLer du i telefonen?

Det är samma som att den du pratar med i telefon hör om du ler. Och det är samma som att du kommer låta mer självsäker och tydlig i ditt budskap om du står upp när du pratar i telefon än när du sitter ner. Det är samma som att jag när jag coachar, över telefon, ser ditt ansiktsuttryck genom att verkligen lyssna på det du säger men framför allt det du inte säger. Vi utstrålar energi genom små förändringar vi gör med kroppen, med leendet och med det röda läppstiftet.

Varför ett rött läppstift gör mig rakryggadLäppstift gör mig frisk

Så frågan blir: Tar min mamma på sig läppstift för att hon är frisk eller för att det gör henne frisk? Jag tror det är både och. Klart man inte blir frisk. Det vore ju fantastiskt om det vore så men något händer och den känslan räcker en bra bit.

Jag har insett att läppstift påverkar mig också. Inlärt beteende eller sanning? Det spelar ingen som helst roll för det gör skillnad i min vardag. Skillnad på ett positivt sätt och det är allt som betyder något. Om lite läppstift kan få mig att komma igång med mitt arbete en deppig höstdag så why not. Om jag känner mig snyggare, mer självsäker och gladare när jag målar på rött på läpparna när jag ska iväg någonstans så tänker jag att det är bra.

Rött läppstift någon?

Vad är ditt läppstift i ditt liv? Du kanske har något annat än just ett rött läppstift. En viss blus, ett halsband, en penna eller ett citat/mantra. Vad ger dig den där känslan du behöver för att känna dig rakryggad?

4 In behind the scenes/ mer personligt. Med hjärtat

Ibland låtsas jag

Ibland låtsas jagNågon frågar mig hur jag mår och jag svarar sedvanligt: allt är bra. I själva verket har jag ont i precis varenda del av min kropp och jag är så trött så jag själv förundras över att jag kan hålla ögonen öppna. Så ja, ibland låtsas jag.

Ibland låtsas jagIbland låtsas jag

Jag bloggar om vardagsliv, planering och beteenden kring tid och ibland får ni även en glimt av mitt liv. Jag har den senaste tiden funderat på om det kanske är så att jag trots att jag är personlig ändå visar för lite av mitt liv. Jag vet inte. Det kan bara du som läser bedöma. Men jag kan vissa dagar känna att fasaden är hög och ogenomtränglig.

Kanske är det inte så mycket en fasad utan den jag är. Jag är van vid att leva med svårigheter i form av en strejkande kropp. Jag kan inte varje dag säga att jag har en dålig dag. Hur skulle det vara? Och dessutom skulle det vara en lögn. För jag har riktigt riktigt bra dagar. Dagar fulla med bara glädje. Men ingen dag är utan smärta. Och jag väljer därför att låtsas ibland. För vem vill lyssna på en gnällspik?

Ibland låtsas jagEtt skifte i min tankebana

Imorgon är det en månad sedan jag blev inlagd på sjukhus i ett dygn och ska jag vara helt ärlig så skedde en förändring den dagen. En som sakta sakta har smugit sig på. I en dimma av trötthet som vilat över mig sedan dess har jag insett att jag inte är odödlig. Förstås visste jag det tidigare och jag har insett det på väldigt nära håll minst två gånger tidigare. Men denna gången hände något. Något annorlunda.

Jag har ännu inte satt fingret på vad det är så jag har inga svar och inget att berätta. Jag vet bara att det skett ett skifte i min tankebana som jag behöver förvalta.

Ibland låtsas jagEn fängslande inledning

Och hur det kommer sig att jag skriver om detta idag är för att jag igår läste den mest fängslande inledning till en bok någonsin. Den enda boken jag köpte på Bokmässan i år. Jag öppnade den lite snabbt för att läsa innehållsförteckningen vilket jag alltid gör innan jag ska börja läsa en bok. Jag bläddrade till inledningen och började läsa den. Och fastnade. Jag kunde inte lägga ner den trots att jag visste att jag skulle bli sen till att hämta min dotter. Jag var tvungen att läsa klart. Det jag läste fångade för en sekund min tanke jag haft och nu tror jag att jag ska kunna börja jobba med att formulera den.

Ibland låtsas jagLeva ett liv jag är nöjd med

Vad vill jag ha sagt egentligen? Det frågar jag mig själv också men i korta ordalag så vill jag säga att ibland låtsas jag. Inte för din skull, utan för min. För att jag behöver leva ett liv som jag känner mig nöjd med. Ett liv som inte smärtorna styr över.

PS Boken heter ”Driven till max – Överlevnadsguide för dig som inte kan sluta prestera” av Christopher Toll.

7 In Familjen och livet/ mer personligt. Med hjärtat

Jag kastar kuddar om du väcker mig

Jag kastar kuddar om du väcker migJag har sagt det förr och nu säger jag det igen: Jag har dåligt morgonhumör. Jag älskar tidiga morgnar men för sjutton prata inte med mig. Väcker du mig kanske jag kastar kuddar.

Jag kastar kuddar om du väcker migEtt akutbesök

Gårdagen blev inte som jag hade tänkt mig. Jag svimmade och efter svimning nummer två bedömde jag att jag skulle åka in till akuten och kolla upp varför jag svimmade. Tänkte det kunde vara en bra idé. De hittade inget uppenbart, så de lade in mig för observation över natten.

I går kväll och under natten har jag varit kopplad med sladdar till en dosa som jag haft hängandes runt halsen. Mycket snyggt. Jag har varit väldigt ttrött så jag har mest vilat och sovit.

Jag kastar kuddar om du väcker migMan får inte sova

Problemet är bara att på sjukhus får man inte sova. De säger att man ska vila och sova men sedan går de och väcker en hela tiden. Vad är det för stil? Dålig stil tycker jag. Här kommer det där dåliga morgonhumöret in. Det är en sak att du börjar prata med mig på morgonen men väcka mig det är sällan en bra idé. Morr!

Jag kastar kuddar om du väcker migJag kastar kuddar om du väcker mig

När jag var tonåring och min syster lite försiktigt gläntade på min dörr på morgonen eller förmiddagen för den delen fick hon kuddar kastade efter sig. Den känslan får jag fortfarande. Att jag vill slänga kuddar. Eftersom jag är vuxen så håller jag mig ifrån att göra det men jag tycker nog att det borde stå en varning i journalen:

Varning! Tycker inte om att bli väckt. Slänger kuddar efter dig om du väcker henne.

Jag kastar kuddar om du väcker migJag är såklart ironisk (typ)

Nu hoppas jag att ni förstår att jag är ironisk. Jag är superglad att de väcker mig och tar prover och kollar upp varför jag svimmar. Självklart! Det är inte roligt att oroa sig för att svimma lite varstans. Men det betyder inte att jag tycker om att bli väckt.

6 In entreprenörskap/ mer personligt. Med hjärtat

Jag älskar det personliga mötet och samtalet

Det personliga mötet och samtaletJag tycker verkligen möjligheterna som den digitala världen erbjuder. Information förflyttas snabbt och när jag blir nyfiken på ett ämne kan jag på några sekunder hitta information om det. Allt det här är bra men det absolut bästa är det sociala. Människorna som sitter bakom skärmarna med sina personliga historier som gör dem extra intressanta. Personer med samma intressen som mig eller vars historia jag är supernyfiken på. Människor jag vill ha det personliga mötet och samtalet med.

Det personliga mötet och samtaletHitta nya vänner i vuxen ålder

Jag har lärt känna många människor via sociala medier. Personer jag förmodligen aldrig skulle komma i kontakt med om det inte var för Facebook och Instagram. Jag är otroligt tacksam för det. Flera av dessa personer har jag fått möjlighet att träffa på riktigt och några av dem är idag mina nära vänner.

Att träffa nya vänner i vuxen ålder är inte en självklarhet. Framför allt inte om man har ett sådant arbete som jag har. Jag har min arbetsplats i mitt hem och mina coachingsamtal över telefon. Jag når läsare i hela Sverige via bloggen och kommunicerar med hjälp av kommentarerna. Jag träffar er inte. Men möjligheten finns om man sträcker sig utanför skärmen.

Det personliga mötet och samtaletTräffas utanför skärmen

Här om dagen fick jag ett meddelande på Facebook från en kvinnlig entreprenör, Sofia Brolin, som jag ser upp till och vars blogg, Hildas, jag följt i flera år. Vi har träffats väldigt snabbt några gånger men aldrig riktigt haft tillfälle att lära känna varandra närmare. Hon undrade om jag hade möjlighet att ses när hon hade vägarna förbi Göteborg och det hade jag såklart.

Ingen vanlig fika

Jag förväntade mig en vanlig fika med entreprenörsprat men så blev det inte. Hon hade massor med frågor om allt möjligt och vi kom in på det personliga i livet. Vi pratade barndom och framtid och vad som påverkar oss. Om vad som gör oss till de individer vi är och vilken påverkan samhället har på oss. Vi pratade om hennes drömmar och idéer och om mina tankar om framtiden. Vi pratade om förrådet som min man och jag rensar ut just för tillfället och den lättnande känslan som kommer av att göra sig av med saker som inte har en funktion. Vi pratade om att skriva böcker och om förlagsbranschen. Hon berättade om det digitala livet hon lever och vilka känslor hon har kring det och jag kom fram till att även om jag hänger mycket på Facebook så trivs jag med det.

Hon ställde många personliga frågor om saker som jag i vanliga fall inte pratar om speciellt mycket. Jag kände att det är nyttigt att hamna på den andra stolen då och då. Att vara personen som får frågorna och istället för att ställa dem. Självklart pratade vi även om den känslan och om behovet att då och då bli lite utfrågad.

Det blev verkligen det där personliga mötet och samtalet som jag älskar och vill ha mer av.

Det personliga mötet och samtaletKika in på Sofias blogg

Sofia och hennes man har nyligen sålt sitt stora hus på landet och ger sig ut på nya äventyr. Flyttar in till lägenhet i stan och fortsätter sitt minimalistiska liv där. Jag kommer fortsätta deras resa på Sofias blogg men hoppas såklart träffa henne snart igen.

Om du inte har varit inne på hennes blogg så gå in där och läs. Den är både intressant och vacker.

Det personliga mötet och samtalet

4 In behind the scenes/ mer personligt. Med hjärtat

Febertankar en torsdag i maj

febertankar

Idag har jag feber för andra dagen i rad. Det är inte helt ovanligt i min värld eftersom det tillhör när man har inflammationer i kroppen som jag har i och med mina reuamtiska sjukdomar. Så här har det inte gått i många knop utan jag har sovit en hel del och så har jag fått klart några sidor i min Bullet Journal som väntat på lite extra kärlek. Men mest har jag gått runt och tänkt febertankar.

febertankar

Febertankar

Febertankar är för mig sådant jag tänker utan att egentligen agera på det. De kommer och går och vissa flera gånger på samma dag. Det räknas bara som febertankar om jag faktiskt har feber och därför inte har energi att ta tag i något. En vanlig dag utan feber kallas det för lathet eller prokrastinering om jag inte agerar på tanken.

febertankar

  • Kommer vi få kompensation för det dåliga majvädret tro?
  • Visst är tiden mellan hägg och syrén fantastiskt vacker? Och visst är uttrycker ”mellan hägg och syrén” ljuvligt?
  • Åh, solen värmer verkligen idag men gaah vad jobbigt att ha feber samtidigt.
  • Vad skönt att jag ska på läkarbesök nästa vecka så jag kan få kortisonsprutor i vänsterhanden. Ska bli härligt att kunna använda handen som vanligt igen.
  • Ska jag ha en tävling/give away på lanseringspartyt tro? Vad i så fall?
  • Jag längtar till min lilla trip ner till Lund nästa vecka. Ska bli gott med omväxling.
  • Jag borde helt klart skriva ett vettigt blogginlägg idag men jag orkar inte riktigt.
  • Vad ska vi äta till middag idag? Hjälp vad hungrig jag är.
  • Jag behöver verkligen fixa mina naglar. Får bli rosa glitter den här gången.
  • Vilken serie på Netflix ska jag börja se nu då? Ingen känns intressant ju.
  • Jag tar och skriver lite på kurstexterna en stund. Bättre lite än inget alls.
  • Hmm, men vänta nu, har jag skickat iväg den där offerten?

Och så här håller det på hela dagen förutom möjligen när jag sover.

Hur har du det idag?

febertankar

4 In Familjen och livet/ mer personligt. Med hjärtat

Sju sorters kakor och tanten inom oss

Sju sorters kakor och tanten inom oss

I fredags var det dags för den årliga födelsedagsbjudningen som kommit att bli en stående tradition. I år var temat kafferep med sju sorters kakor och tanten inom oss. Hur det kommer sig att det är ett tema varje år vet jag inte riktigt och varför det blivit att vi klär ut oss vet jag inte heller. Jag tycker inte ens om maskerad. Hur som helst var det dags och hjälp så bra det blev.

Sju sorters kakor och tanten inom ossTanten inom oss

Det mest intressanta med årets tema visade sig vara hur vi alla tolkar vem som är en tant och vad det gjorde med oss på djupet. Vi formade oss alla en uppfattning om vad det innebär att vara tant och kom fram till att vi alla har en liten tant inom oss. Vår slutsats blev att det inte alls är fel att bejaka tanten inom oss.

Sju sorters kakor och tanten inom oss

Sju sorters kakor och tanten inom ossHur vi tolkade klädeln hos en tant var också olika och det var verkligen roligt. Hem till mig kom en kulturtant/syslöjdslärare, drottning Elisabeth som ung, en klassisk tant i plisserad ullkjol och finaste blusen, en skurtant och en som bejakade tanten inom sig och mixade de kläder som passade in på hennes inre tant. Helt underbart. Själv var jag en hemmafru från 50-60-talet.

Sju sorters kakor och tanten inom oss

Sju sorters kakor och tanten inom ossKafferepstraditionen

Förutom att hitta vår inre tant lärde vi oss en hel del om kafferepstraditionen. Vi insåg alla att vi inte visste mycket. På ett traditionellt kafferep ska det serveras sju sorters kakor. Dessa kakor ska ätas i en speciell ordning som inte får frångås. Skulle det vara så att man inte orkar äta alla kakor så gör det inget eftersom alla får en påse att lägga ner sina kakor i.

Här är en lista av den rätta ordningen och vad jag valde till vårt kafferep:

1. vetebulle – vaniljsnurror
2. ljus sockerkaka – kardemummakaka
3. mörk sockerkaka – tigerkaka
4. ljus småkaka – finska pinnar
5. mörk småkaka – chokladsnittar
6. fylld småkaka – syltkaka
7. bakelse – mazarin

Sju sorters kakor och tanten inom ossFöre kakorna åt vi en matigare smörgås med goda röror och smörstekta champinjoner till. På smörgåsen hade jag balsamvinägermarinerad kyckling och brie. Mycket mumsigt!

 

Sju sorters kakor och tanten inom oss

6 In Bullet Journal/ Familjen och livet/ mer personligt. Med hjärtat

En önskelista för de kommande 365 dagarna

önskelista

Jag är barnsligt förtjust i att fylla år. Inte för presenterna eller för uppmärksamheten utan för att varje år som jag lever bygger jag på min erfarenhetsbank. Det kan hända mycket på ett år som både är bra och mindre bra och allt det där gör mig till den jag är. Att fylla år för mig är lite som nyårsafton. Ett bra tillfälle att skriva min önskelista för de kommande 365 dagarna.

Artikel i Må Bra 5/2017

44 år ung på väg mot 45 år

Idag fyller jag 44 år. Vissa dagar känner jag mig gammal det måste jag erkänna men jag vet ju att det inte är någon hög ålder direkt. Det är nog snarare att tanken på att jag har mycket kvar som jag vill göra och jag vill inte att tiden rinner iväg. Samtidigt vill jag inte stressa genom livet. Jag vill känna livet och inte låta det passera bara för att tiden är svår att greppa. Så 44 år ung på väg mot 45 år.

önskelista

Önskelista för de kommande 365 dagarna

Vad tänker jag att det kommande året ska innehålla? Det kan jag såklart inte helt sia om men jag kan önska och sätta upp mål och göra vad jag kan för att de ska bli så. Idag fokuserar jag på önskningarna. Det där som är för min skull och som jag vill känna eller uppleva. Inte det som kommer driva in pengar eller som har med stora livsomfattande beslut att göra. Det sysslar jag så mycket med ändå.

Idag är jag hemma själv en stor del av dagen och den tänker jag tillbringa ensam. Jag tycker om att ge mig själv stunder att reflektera och det tycker jag passar utmärkt på min födelsedag. Jag tänker gäta en sen frukost bestående av äggröra, rågsmörgås och en smaskig smoothie. Jag ska lyssna till jazzmusik som alltid när jag filosoferar. Jag har hämtat in några kvistar från äppleträdet så jag kan se fram emot äppelblomster om några dagar. Men främst tänker jag fylla i min önskelista. De små och stora sakerna jag vill göra under det kommande året.

önskelista

Vad skulle du skriva på din önskelista?

0 In Familjen och livet/ mer personligt. Med hjärtat

Här påskas det för fullt

Här påskas det för fulltHär påskas det för fullt. Hela familjen.

Här påskas det för fulltVi är hos min syster som bor i skogen vid en sjö. Jag älskar att vara här av flera anledningar. Trevligt att ujmgås, vacker natur och barnen har roligt. Perfekt helt enkelt. Vi spelade spel, som vanligt hos min syster, där jag var sämst på första spelet och bäste på det andra vi spelade. Tro inte ni kan vinna spel där det ska formas ord, fast min syster är helt klart en riktigt bra motståndare. Och nej, jag är inte en tävlingsmänniska. Jag varnar dig som är det ifall du vill spela spel med mig.

Här påskas det för fulltJust nu sitter jag ensam i systerns hus för alla andra promenerar bort till min faster där vi ska äta påskmiddag. Det är en promenad på dryga timmen och det klarar inte jag och mitt knä av så jag kommer efter med bilen. Lite orättvist att de ska gå genom vitsippsdalar och inte jag, men det är sådant man får leva med. Jag är rätt nöjd med tystnaden faktiskt.

Här påskas det för fullt

Hur har du det i påsken?